Publicerat: / Fridas inlägg

Ny energi

Har känt mig så himla nere de senaste veckorna. Så fort någon nämt något om hur jag mår har tårarna velat pressa sig ut. För ärligt talat har jag mått skit. Har extremt mycket i skolan just nu, så mycket att jag inte hunnit träffa några vänner eller kunnat hänga i stallet. Inte ens helgerna har jag sett fram emot eftersom det bara bestått av ett evigt pluggande. Å så fort ett prov är klart, måste jag skynda mig för att hinna plugga till nästa.
 
Nu börjar det dock närma sig, två prov kvar och en inlämning sen är jag mer än redo för påsklov. Gårdagen gav mig massa ny energi och även om det var missad pluggtid lovar jag att jag kan bli dubbelt så effektiv i veckan. Fick följa med Meyla på hennes första montédebut. Tyvärr gick det inte jättebra men det är alltid kul att följa med! Älskar atmosfären på en tävlingsplats, där kan man liksom inte prata för mycket häst.
Efter tävlingen följde jag med tillbaka till stallet och sen red jag ut på Ante med Amanda och Hotten. Jätteduktig var han! Inte alls så mycket krångel som det varit den sista tiden. Även om Hotten stressade upp sig lite var han coollugn hela tiden. Var ju även roligt att få hänga lite med min bästis (även om jag gjorde det senast i fredag när hon sov över hos mig), saknar henne också när vi inte kan hänga i stallet så mycket <3
 
Nu --> PLUGG, ända fram till fredag kommer jag antagligen lysa med min frånvaro men sen, då tar jag lov!
 
RIktigt ful och ocharmig vinkel på mig själv. Älskar den dock ändå för den känns så äkta, det var liksom inget selfie-leende.
 
/ Frida



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Vi är två tjejer som inte är riktigt som alla andra. Älska oss eller hata oss - vi skiter i vilket. OBS: vi håller på med hästar. Varför då kanske ni undrar? Ja det är en jävligt bra fråga faktiskt. Vi tycker väl om att bli trampade på, släpade över en grusplan, stå ute och frysa 6 månader om året, kasta ut pengar på ett djur som ändå inte bryr sig för att sedan bli kastade i backen när hästjäkeln får syn på något som inte vi kan se med våra mänskliga sinnen. Vi tycker väl också om att bli idiotförklarade av medelålders tanter som lärde sig rida på 1800-talet och fortfarande står fast vid dem principer som gällde då. Nej okej, vi tycker inte om något av detta, så varför vi fortfarande håller på med hästar och ridning är ett olöst mysterium. Vi var väl tvungna att ha något att göra om dagarna. Ingen av oss har särskilt bra bollsinne eller någon annan unik talang, så vi fick helt enkelt börja med en sport där vi inte behövde göra något annat än att lyckas sitta kvar på en häst, styra djuret dit vi vill, samt bestämma hastighet. Hur som helst, vad nu än anledningen må vara till att vi ägnar oss åt denna galenskapens sport så är vi här nu och tänker dela med oss av både det positiva och negativa av vad vi gör. Enjoy! (Or not, vi bryr oss verkligen inte.)