Publicerat: / Amandas inlägg

Ridning + stress = sämsta kombon


Nu har det gått några dagar sedan sist igen... Det har inte hänt något särskilt, livet har rullat på som vanligt. Har varit i stallet, på 2-årskalas, hos jobbcoachen och hängt med Frida på stan en sväng igår. Hotten har under veckan ridits ut, ridits av Frida på ridbanan en dag (dom var så duktiga båda två!), tömkörts över cavaletti och idag blev det två vändor på travbanan. Han kändes inte alls fin att rida idag, utan ville bara titta på allt annat. Jag blev hårdare än jag brukar vara i både hand och skänkel vilket ju inte direkt gör saken bättre. Jag red riktigt jäkla kasst måste jag säga. Kändes inte alls särskilt bra. Hade jag bara gett honom lite mer tid så hade han ju mjuknat och blivit mer lyhörd tillslut. Men jag hade lite bråttom hem och blev stressad. Det enda som kändes bra var när vi galopperade en lång sträcka helt kravlöst, samt när vi gjorde öppna. Annars var det skit. Till största delen på grund av mig. Får ångest över att jag var så orättvis mot min stackars gamla ponny idag. Det blir inte bra när man rider och är stressad. 



Nu blir det sängen, och imorgon uteritt med Frida!



Kolla hur han såg ut när jag hämtade honom i hagen idag!! Varför köpte jag en skimmel??

/Amanda




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Vi är två tjejer som inte är riktigt som alla andra. Älska oss eller hata oss - vi skiter i vilket. OBS: vi håller på med hästar. Varför då kanske ni undrar? Ja det är en jävligt bra fråga faktiskt. Vi tycker väl om att bli trampade på, släpade över en grusplan, stå ute och frysa 6 månader om året, kasta ut pengar på ett djur som ändå inte bryr sig för att sedan bli kastade i backen när hästjäkeln får syn på något som inte vi kan se med våra mänskliga sinnen. Vi tycker väl också om att bli idiotförklarade av medelålders tanter som lärde sig rida på 1800-talet och fortfarande står fast vid dem principer som gällde då. Nej okej, vi tycker inte om något av detta, så varför vi fortfarande håller på med hästar och ridning är ett olöst mysterium. Vi var väl tvungna att ha något att göra om dagarna. Ingen av oss har särskilt bra bollsinne eller någon annan unik talang, så vi fick helt enkelt börja med en sport där vi inte behövde göra något annat än att lyckas sitta kvar på en häst, styra djuret dit vi vill, samt bestämma hastighet. Hur som helst, vad nu än anledningen må vara till att vi ägnar oss åt denna galenskapens sport så är vi här nu och tänker dela med oss av både det positiva och negativa av vad vi gör. Enjoy! (Or not, vi bryr oss verkligen inte.)