Publicerat: / Amandas inlägg

Världens bästa


Det här inlägget kommer inte handla ett dugg om hästar, utan nämligen en av våra katter - Greysi. 
Min kärlek till den katten alltså... Hon är världens finaste lilla varelse i mina ögon. Finns ingen av våra katter som berört mig som hon på så kort tid. Vi har inte ens haft henne i ett år, men jag älskar henne som om vi haft henne i 10. 
I helgen har jag varit hos pappa och hon är inte van vid att jag är borta två nätter i rad. Hon tyr sig inte heller till någon annan som hon gör till mig så hon har väl inte haft någon att gosa med på hela helgen. När jag kom hem till mamma förut sprang hon efter mig, jamade, strök sig mot mig och la upp sina små mjuka tassar på mina ben. Alltså, älskade lillskruttan, hon blev så glad att jag kom hem ❤️
Jag får en klump i bröstet bara jag tänker på att jag kommer lämna henne i hela 2 veckor i juni. Usch, kommer nog nästan kännas värre att lämna henne än Hotten. Jag är ganska övertygad om att Hotten inte bryr sig särskilt mycket, men att veta att Greysi kommer sakna mig också känns lite jobbigt. 

Nu när jag skriver det här ligger hon bredvid mig och spinner och trampar på mig. Min lilla tjej, vad jag tycker om henne ❤️ 

Finns nog viss risk att jag kommer förvandlas till en crazy cat lady i framtiden. Någon hund kommer jag troligtvis ha i djur-samlingen också.

/Amanda




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Vi är två tjejer som inte är riktigt som alla andra. Älska oss eller hata oss - vi skiter i vilket. OBS: vi håller på med hästar. Varför då kanske ni undrar? Ja det är en jävligt bra fråga faktiskt. Vi tycker väl om att bli trampade på, släpade över en grusplan, stå ute och frysa 6 månader om året, kasta ut pengar på ett djur som ändå inte bryr sig för att sedan bli kastade i backen när hästjäkeln får syn på något som inte vi kan se med våra mänskliga sinnen. Vi tycker väl också om att bli idiotförklarade av medelålders tanter som lärde sig rida på 1800-talet och fortfarande står fast vid dem principer som gällde då. Nej okej, vi tycker inte om något av detta, så varför vi fortfarande håller på med hästar och ridning är ett olöst mysterium. Vi var väl tvungna att ha något att göra om dagarna. Ingen av oss har särskilt bra bollsinne eller någon annan unik talang, så vi fick helt enkelt börja med en sport där vi inte behövde göra något annat än att lyckas sitta kvar på en häst, styra djuret dit vi vill, samt bestämma hastighet. Hur som helst, vad nu än anledningen må vara till att vi ägnar oss åt denna galenskapens sport så är vi här nu och tänker dela med oss av både det positiva och negativa av vad vi gör. Enjoy! (Or not, vi bryr oss verkligen inte.)